Pagina-afbeeldingen
PDF
ePub

svenska studerande en fjärdedel av hela antalet studenter, medan som bekant den svenska befolkningen icke ens uppgår till en åttondel av Finlands hela befolkningsantal. Beaktar man dessa siffror är det ytterst förklarligt, att den nuvarande professorsgenerationen år så svensk som den är. Svenskarnas obestridliga ställning som kulturella föregångare tecknar sig däri, likaväl som finnarnas livskraftiga vetenskapliga frammarsch tecknas av de finska docenternas växande skara.

Ser man på de anförda siffrorna, måste det emellertid sägas, att de i och för sig teckna en organiskt skeende utveckling. I samma takt som generationsväxlingen ha finska lärare och finskt språk fått allt större och friare utrymme i samband med den finska vetenskapens egen växande betydenhet. Emellertid måste därvid även framhållas, att under gångna tider det i mångt och mycket faktiskt visats brist på sinne för den finska folkgruppens växande bildningsbehov: den forna svenska skolpolitiken står sig illa inför en objektiv kritik. Denna bakgrund måste man hågkomma för att förstå klagomålen från finskt håll, som varit ständiga och ofta utmynnat i krav på en mera brådstörtad lagstadgad reglering av undervisningsspråket till de finska studenternas förmån. Varken krav på finska som enda undervisningsspråk (!!) eller kravet, att åhöraremajoritetens språk vid varje kurs skulle vara bestämmande för. föreläsarens ha saknats. Lika klart som det objektivt sett är, att universitetets vetenskaplighet bäst skulle tillgodoses genom professorsval bland alla finländska sōkande efter enbart vetenskapliga grunder utan hänsyn till professorernas svenska eller finska språkkunskap, lika klart har det blivit att genom landets tvåspråkighet praktiska undervisningsfrågor och nationella krav uppkommit och måst uppkomma, som nu i det fria Finland ovillkorligen kräva en lösning.

På denna ståndpunkt har också konsistoriet ställt sig, då det utarbetat sitt i allt väsentligt av regeringen godtagna förslag. Det tillgrep ett radikalt medel och föreslog en dubblering av lärarkrafterna enligt principen, att lärostolar med finskt undervisningspråk skulle upprätthållas i samtliga läroämnen och lärostolar med svenskt undervisningsspråk i alla grundläggande och centrala discipliner. Ingen kan förneka, att detta förslag på ett synnerligen rättvist sätt tillgodoser alla finska krav, på samma gång som det ger Finlands svenska invånare möjlighet till vetenskaplig utbildning och arbete utan tyngande språktvång. Kostnaderna bleve icke över hövan stora genom att adjunkturer och e. o. professurer, som redan förefinnas, kunde och skulle ombildas.

Emellertid framkom i nov. 1922 från finländska riksdagens grundlagsutskott ett förslag, som var ägnat att leda utvecklingen i en helt annan fåra än den som utstakats av regeringen och konsistoriet. Detta förslag rönte berättigad kritik, dels i finländska och rikssvenska tidningar, dels genom en protest av ett 90-tal finländska professorer.

Ingen fast anställd lärare kunde enligt förslaget tvingas att föreläsa på svenska (medan varje professor måste hålla minst halva antalet

sig att efter forcerat remisst riksdag.

Hur det än kommer at: över att detta socialförsäk en så sen tidpunkt, att eft det ena och andra hållet. betslöshetsförsäkringens ur hjälpverksamhet under den. under de tvenne sista år Det har varit mycket dyra Arbetslöshetskommissionens rades vid den beryktade r hava influtit i kommittéförs sig ut på djupare vatten o överhuvud kan baseras 1 bärkraftig nationalekonomi ring passar för våra säi principiellt förenlig med bytets hushållningsform betänkandet är utkommet

[blocks in formation]
[ocr errors]

tuter äro av år 1852 och
den ryska tiden ville ma
prerogativ, som man fak
betet inom den finländsk
nya regeringsform föruts
versitetets organisation,
förslag därtill. Detta f
ritet även av flera í
sition, som underteckna
av en undervisningsmi
detsamma. Så långt ä
lagsutskott gjorde sig
förslaget ödesdigert sä
ligen ter sig hotande
fors' universitet, och H
blivit en aktuell sven
Helsingforsuniversit
Denna dag räknar de
e. o. professorer mo
38 svenska och 58
för 50 år sedan fra
16 från finska, och
läroverk i antal ö

- d

[ocr errors][ocr errors]

-

känt för att man nu skulle kunna närmare ingå därpå. Även an f. ō. bliva av skäligen efemärt intresse, då det nu närmast skall behandlas av det grundlagsutskott, som den i februari anträdande finländska riksdagen nyväljer. Fasthållas bör emelslutligen en del tidningar hår i Sverige ha visat sig mycket derrättade på denna punkt — att stridsställningen ej är den här ar schablonmässigt antagna: finskt mot svenskt. Presidenten in finsksinnade ministaren Kallio ha hittills åtminstone företrätt alla svenskar gillade linjedelningsförslaget: grundlagsutskottets itetsdelegation har framkastat motförslagen. För förhållandet Sverige och Finland kommer emellertid naturligen utgången a, liksom av övriga frågor rörande den svenska kulturens i Finland, att bli av grundläggande betydelse.

[ocr errors]

Det har synts önskvärt att i denna tidskrift fästa uppmärksamheten på den ståtliga Handbok i skogsteknologi E. Fritzes bokförlags a.-b., 1922. XIX, 939 s. 37 kr.), som Wilh. Ekman under medverkan av ett flertal framstående fackIningen till omnämnandet är naturligtvis i främsta rummet, att kesskicklighet, varom ett dylikt arbete får anses bāra vittnessenterar ett nationellt värde av första ordningen. Det gäller msta exportindustrier, som betalat och alltjämt betala en av vad vi från utlandet hämta av vår växande tekniska .nom alla områden liksom av vår växande försörjning .. som vår egen jord ej ger oss. Och alldeles särskilt lessa industriers förmåga att göra det mesta möjliga av markers avkastning, en lika viktig angelägenhet, vare ker på den virkesproducerande arealens knapphet i förI världsbehovet eller på den alltmera brännande frågan, ogsmarker skola kunna kontinuerligt försörja med råvaror utbyggd i mått, som bestämts av uppgiften att tillvararade virkeskapital, och med arbete en befolkning, som orrland direkt eller indirekt i mycket grundat sin tillvaro Industri. Minskningen av inflyttningen till Norrland och därifrån sedan decennierna omkring sekelskiftet vittna sta skogsbygds del om vikten att hålla våra skogsvidders hög och tillvarataga deras produkter effektivt. hända ursäktligt, om de talrika och mycket vackra bilder och mark, som pryda arbetet, ibland locka lekmannens å icke avsedda sidostigar, då han bläddrar i boken. gen är rsiktlig och tillgänglig för var och en, som At intresse önskar taga kännedom om den ka frågan; men ämnets art gör ju, att den ill dem, vilkas yrkesuppgifter falla inom svensk skogslitteratur är enligt fackliga sén över sene ders mycket ingående varaktighet. 1, vattenhalt, torkning, la arbetets avdelningar

eller dra s

nd

fter denna

föreläsningar på finska). Lärare med enbart finska eller svenska som undervisningsspråk skulle emellertid enligt lagförslaget tillsättas > särskilt för ett vidmakthållande av den riktiga proportionen mellan antalet finska och svenska föreläsningar». Ifall det funnits garantier för att dessa lärare blivit fast anställda professorer, skulle automatiskt en svensk linje uppstått, men inga dylika garantier funnos. Mõjligheten att universitetets lärarkår skulle komma att bestå av finska professorer och svenska extra lärare var ej utesluten.

Detta i bästa fall vårdslösa och oklara förslag på ett område, som rör den finlandssvenska kulturens ädlaste och ömtåligaste former, förklaras emellertid numer av upphovsmannen, professor Setälla, ha varit endast ett utkast, för vilket ingen annan än han själv kan påbördas något ansvar.

Det måste emellertid fasthållas, att bestämmelser, sådana prof. S. tänkt sig, för det första icke motsvara den finländska regeringsformens klara stadgande, att den finska och den svenska befolkningens bildningsbehov i samma mån skola tillgodoses. Också universitetets uppgift att befordra den fria forskningen», som förslagets § 1 uttryckte, syntes föga klart och kraftigt tryggad i förslaget. Var och en som vet och opartiskt bedömer, vad svensk vetenskap i Finland betyder och betytt, måste säga sig, att prof. S:s förslag på intet sätt i otvetydig klarhet, upplyst omdöme och rättvisa motsvarade, vad man väntat sig numera, då svensk och finsk vetenskap sida vid sida redan skapat stora värden. Universitetsfrågan blev därigenom en svensk kulturfråga, som ingen omdömesgill svensk kunde ställa sig likgiltig för. Kravet att alla ordinarie professorer måste hålla finska förelāsningar skulle vid en professorskonkurrens ovillkorligen ha utestängt en stor del av eventuella svenska sökande. Det måste fasthållas, att förmåga att i tal och skrift behärska finskan är något, varōver man med lätthet kan få intyg med kunskaper, som icke tillnärmelsevis tillåta att hålla föreläsningar på detta språk. Samma rättvisa och statsintresse, som kräva vetenskaplig undervisning på finska vid universitetet, synas oss ofrånkomligt fordra tryggad ställning för svenska lärare, vetenskapsman och studenter vid Finlands statsuniversitet. Under de sista dagarna ha emellertid ett par paragrafer av ett nytt förslag, som förklaras vara slutgiltigt, blivit synliga i pressen. Detta förslag rymmer en del modifikationer. Det bestämmer bl. a., att i grundläggande och förberedande kurser så vitt möjligt både finskspråkig och svenskspråkig undervisning bör stå tillbuds. Det arbetar emellertid i det följande även med beräkningar av medelproportionen mellan finskspråkiga och svenskspråkiga studerande under senast förflutna treårsperiod som grund för proportionen mellan föreläsningar på de olika språken och synes dari rent praktiskt stå tillbaka för linjedelningsförslaget. Förslaget stadgar även, att ordinarie lärare, utom i vissa särskilda fall, »är skyldig att i fall undervisningen så fordrar, giva hälften av sin undervisning på finska språket, ävensom att på svenska språket giva undervisning i enlighet med vad som sålunda stadgats». Det nya förslaget är emellertid alltför ofullstän

[ocr errors]

digt känt för att man nu skulle kunna närmare ingå därpå. Även det kan f. ō. bliva av skäligen efemärt intresse, då det nu närmast ånyo skall behandlas av det grundlagsutskott, som den i februari sammanträdande finländska riksdagen nyväljer. Fasthållas bör emellertid slutligen en del tidningar här i Sverige ha visat sig mycket illa underrättade på denna punkt att stridsställningen ej är den här och var schablonmässigt antagna: finskt mot svenskt. Presidenten och den finsksinnade ministaren Kallio ha hittills åtminstone företrätt det av alla svenskar gillade linjedelningsförslaget: grundlagsutskottets universitetsdelegation har framkastat motförslagen. För förhållandet mellan Sverige och Finland kommer emellertid naturligen utgången av denna, liksom av övriga frågor rörande den svenska kulturens ställning i Finland, att bli av grundläggande betydelse.

Skogstek- Det har synts önskvärt att i denna tidskrift fästa uppmärknologi. samheten på den ståtliga Handbok i skogsteknologi (Sthlm, C. E. Fritzes bokförlags a.-b., 1922. XIX, 939 s. - 37 kr.), som utgivits av Wilh. Ekman under medverkan av ett flertal framstående fackmån. Anledningen till omnämnandet är naturligtvis i främsta rummet, att den höga yrkesskicklighet, varom ett dylikt arbete får anses bära vittnesbōrd, representerar ett nationellt värde av första ordningen. Det gäller ju våra främsta exportindustrier, som betalat och alltjämt betala en väsentlig del av vad vi från utlandet hämta av vår växande tekniska utrustning inom alla områden liksom av vår växande försörjning med sådant, som vår egen jord ej ger oss. Och alldeles särskilt gäller det dessa industriers förmåga att göra det mesta möjliga av våra skogsmarkers avkastning, en lika viktig angelägenhet, vare sig man tänker på den virkesproducerande arealens knapphet i förhållande till världsbehovet eller på den alltmera brännande frågan, om dessa skogsmarker skola kunna kontinuerligt försörja med råvaror en industri, utbyggd i mått, som bestämts av uppgiften att tillvarataga hopsparade virkeskapital, och med arbete en befolkning, som särskilt i Norrland direkt eller indirekt i mycket grundat sin tillvaro på denna industri. Minskningen av inflyttningen till Norrland och utflyttningen därifrån sedan decennierna omkring sekelskiftet vittna för vår största skogsbygds del om vikten att hålla våra skogsvidders produktivitet hög och tillvarataga deras produkter effektivt.

Det år måhända ursäktligt, om de talrika och mycket vackra bilder från skog och mark, som pryda arbetet, ibland locka lekmannens tankar in på icke avsedda sidostigar, då han bläddrar i boken. Framställningen är översiktlig och tillgänglig för var och en, som av praktiskt eller teoretiskt intresse önskar taga kännedom om den ena eller andra skogstekniska frågan; men ämnets art gör ju, att den i första hand vänder sig till dem, vilkas yrkesuppgifter falla inom skogsbruket. Helt ny för svensk skogslitteratur är enligt fackliga rescensioner den breda exposén över senare tiders mycket ingående forskningar rörande vedens varaktighet, tyngd, vattenhalt, torkning, värmevärde och hållfasthet. Efter denna för alla arbetets avdelningar

« VorigeDoorgaan »