Fynden av romerska mynt i det fria Germanien: studier i romersk och äldre germansk historiaC. W. Lindström, 1926 - 546 pagina's |
Vanuit het boek
Resultaten 1-5 van 82
Pagina 33
... kända exemplaret väger c : a 300 gr . , under det att det lättaste väger blott c : a 200 gr . Dif ferensen utgör ca 100 gr . , d . v . s . ungefär tredjedelen av det tyngsta exemplarets eller hälften av det lättaste exemplarets vikt 1 ...
... kända exemplaret väger c : a 300 gr . , under det att det lättaste väger blott c : a 200 gr . Dif ferensen utgör ca 100 gr . , d . v . s . ungefär tredjedelen av det tyngsta exemplarets eller hälften av det lättaste exemplarets vikt 1 ...
Pagina 77
... kända räkning på en tidigare tids okända ) . 1 ) Mommsen a . a . s . 419 f . Plinius 33 , 3 , 47 ( ed . Ian - Mayhoff 5 s . 121 ) . 3 ) Bahrfeldt ( a . a . s . 185 ) anger en medelvikt av 8,03 gr . för 272 mynt . Mot- svarande libravikt ...
... kända räkning på en tidigare tids okända ) . 1 ) Mommsen a . a . s . 419 f . Plinius 33 , 3 , 47 ( ed . Ian - Mayhoff 5 s . 121 ) . 3 ) Bahrfeldt ( a . a . s . 185 ) anger en medelvikt av 8,03 gr . för 272 mynt . Mot- svarande libravikt ...
Pagina 98
... kända mynt , i regel icke är nedlagd lång tid efter slutmyntets präglingsår . Denna sats har naturligtvis endast giltighet för skatterna inom Romarriket , och ej heller här kan den betraktas såsom all- mänt gällande . Åtminstone i ...
... kända mynt , i regel icke är nedlagd lång tid efter slutmyntets präglingsår . Denna sats har naturligtvis endast giltighet för skatterna inom Romarriket , och ej heller här kan den betraktas såsom all- mänt gällande . Åtminstone i ...
Pagina 107
... kända myntet är präglat av kejsarna Com- modus Caracalla , innehålla åtta i större eller mindre utsträckning sestertier och medelstora mynt , fyra däremot blott sestertier . Skat- terna med slutmynt från tiden 217-268 däremot visa ...
... kända myntet är präglat av kejsarna Com- modus Caracalla , innehålla åtta i större eller mindre utsträckning sestertier och medelstora mynt , fyra däremot blott sestertier . Skat- terna med slutmynt från tiden 217-268 däremot visa ...
Pagina 111
... kända kopparskatter vilka med- tagits i bilaga II 6 ) . 1 ) Så exempelvis en skatt från Compiègne . Jmfr bil . II s . ( 164 ) . 2 ) Så exempelvis skatterna Reims , Baden , Salzburg . Jmfr bil . II s . ( 163 ) , ( 176 ) , ( 185 ) . 3 ...
... kända kopparskatter vilka med- tagits i bilaga II 6 ) . 1 ) Så exempelvis en skatt från Compiègne . Jmfr bil . II s . ( 164 ) . 2 ) Så exempelvis skatterna Reims , Baden , Salzburg . Jmfr bil . II s . ( 163 ) , ( 176 ) , ( 185 ) . 3 ...
Overige edities - Alles bekijken
Veelvoorkomende woorden en zinsdelen
Aarb Aelius Cæsar Almgren-Nerman Anastasius Antoninus Pius arch Augustus barbarisk Brev Caracalla Cervinka Claudius Commodus Constantinus Crispina denarer denarskatt Diocletianus Domitianus dupondier därav emellertid enstaka funna Faustina funna mynten funnits fynd fyndet fyndort förhållande Galba Gallienus Germanien germanska Gordianus Gordianus III Gottland gravar grupp guldmynt Hadrianus Honorius Janse n:r Janusz Jber Jmfr Julia Domna Jungklaus Justinianus kejsare Kolin kopparmynt libran Lissauer Lucilla Lucius Verus Marcus Aurelius Maximinus Meckl Mommsen Montelius n:r myntet myntfynd Nero Nerva Oberschl omtalas Osnabrück 1886 ovan Philippus Pič Pleyte Plinius Posen Postumus präglade regering republiken Romarriket romerska mynt Sabina sammansättning Schneider Schwandt scripula Sept Septimius Severus sestertier silver silvermynt skatterna med slutmynt skattfynd solidi solidus ströfynd tabell Tacitus terp Theodosius Tiberius Titus Trajanus trakten tvenne uppgift Valentinianus Valentinianus III Valerianus varav Vespasianus vikt Vitellius Vorz väster Wiberg Willers Zeno öster
Populaire passages
Pagina 196 - Mémoires de la Société académique des sciences, arts, belles-lettres, agriculture et industrie de Saint-Quentin.
Pagina 126 - Die leichten Goldschillinge der merowingischen Zeit und das Alter der Lex Salica, Zeitschrift der Savigny-Stiftung für Rechtsgeschichte, German.
Pagina 200 - ... 300- till 500-talet e. Kr. en serie utvandringar ägt rum från sydliga Skandinavien till mellersta och södra Europa, där stora rikedomar stodo att vinna. Genom den folkminskning, som dessa utvandringar förorsakade, försvagades betydligt götarnas motståndskraft. »Skandinavien», yttrar Stjerna, »företer sålunda vid denna tid en bild i miniatyr av Västeuropa vid folkvandringarnas början; söderut rikedomar, hög kultur och svag försvarsförmåga, norrut en obetydlig förbättring...
Pagina 124 - dubbeldenarer» säger: »wenn er plötzlich Doppeldenare zu schlagen begann und das zwar in solcher Masse, dass sie bald den ganzen Geldumlauf beherrschten ,. so wissen wir zwar nicht, was sein zerriittetes Hirn sich dabei gedacht hat > s).
Pagina 279 - Gottland så starkt, att de mynt, vilka efter marcomannerkrigens slut genom förbindelser mellan romare och germaner hamnade hos detta senare folk, icke kunnat förändra sammansättningen av den gottländska myntstocken.
Pagina 9 - Hildebrand beaktar fyndomständigheterna, söker fixera myntens nedläggningstid och på grundval av den bestämma importtiden. Han låter importtid och nedläggningstid sammanfalla. En helt ny metod användes, helt nya synpunkter framläggas.
Pagina 200 - De talrikare och fattigare folkstammarna i norr rycka mot söder och göra sig till herrar över den fåtaligare men rikare sydliga befolkningens område».
Pagina 259 - Emellertid uppskatta de oss närmast boende för handelsförbindelsens skull guld och silver samt godkänna och föredraga särskilt vissa av våra myntsorter, och det är blott i det inre av landet, som innevånarna betjäna sig av den enklare, gammaldags byteshandeln.
Pagina 8 - I metodiskt avseende är den banbrytande. För första gången betonas här, att ingen beviskraft bör tillerkännas andra mynt än skattfyndens slutmynt och i viss mån enstaka funna mynt vid bestämmandet , av myntimportens tid.
Pagina 194 - Egentligen borde det heta: den tid, då de före 474 präglade mynten kommo till Norden, den tid, dä de åren 474 — 491 präglade mynten kommo till Norden etc.»1).