Fynden av romerska mynt i det fria Germanien: studier i romersk och äldre germansk historiaC. W. Lindström, 1926 - 546 pagina's |
Vanuit het boek
Resultaten 1-5 van 71
Pagina 137
... ströfynd . De äldre bearbetarna av de romerska myntfynden i Germanien drogo sina slutsatser om myntimporten ur hela fyndmassan , ej ur de enstaka fynden . Senare började man notera de enstaka fynden men blott på det sättet , att man ...
... ströfynd . De äldre bearbetarna av de romerska myntfynden i Germanien drogo sina slutsatser om myntimporten ur hela fyndmassan , ej ur de enstaka fynden . Senare började man notera de enstaka fynden men blott på det sättet , att man ...
Pagina 138
... ströfynd . Däremot förefinnas vissa svårigheter att skilja mellan ströfynd och skattfynd . Alla fynd av silvermynt med minst 5 mynt , vilka funnits tillsammans , ha vi rubricerat som >> skatter > 2 ) . Naturligtvis kunna en del av de ...
... ströfynd . Däremot förefinnas vissa svårigheter att skilja mellan ströfynd och skattfynd . Alla fynd av silvermynt med minst 5 mynt , vilka funnits tillsammans , ha vi rubricerat som >> skatter > 2 ) . Naturligtvis kunna en del av de ...
Pagina 139
... ströfynd vid 5 denarer , torde dock i huvudsak vara riktigt . Rörande kopparfynden är det ofta vanskligt att avgöra , när vi ha med en verklig skatt eller med några tillfälligt förlorade mynt att göra . De äldre sestertierna och ...
... ströfynd vid 5 denarer , torde dock i huvudsak vara riktigt . Rörande kopparfynden är det ofta vanskligt att avgöra , när vi ha med en verklig skatt eller med några tillfälligt förlorade mynt att göra . De äldre sestertierna och ...
Pagina 140
... ströfynd . Till följd härav betraktas i fortsättningen samtliga guldmynt såsom skattfynd . I ett annat sammanhang skall presteras ett bindande bevis för att flertalet en- staka funna guldmynt verkligen utgör mindre skatter 3 ) . B ...
... ströfynd . Till följd härav betraktas i fortsättningen samtliga guldmynt såsom skattfynd . I ett annat sammanhang skall presteras ett bindande bevis för att flertalet en- staka funna guldmynt verkligen utgör mindre skatter 3 ) . B ...
Pagina 141
... ströfynd . I ett visst sammanhang med denna fyndanhopning står en annan . Den är belägen mellan floderna Lippe och Ruhr . Även i denna finnas skatt och ströfynd . Några av dessa fynd härstamma från den romerska ockupationens tid , så ...
... ströfynd . I ett visst sammanhang med denna fyndanhopning står en annan . Den är belägen mellan floderna Lippe och Ruhr . Även i denna finnas skatt och ströfynd . Några av dessa fynd härstamma från den romerska ockupationens tid , så ...
Overige edities - Alles bekijken
Veelvoorkomende woorden en zinsdelen
Aarb Aelius Cæsar Almgren-Nerman Anastasius Antoninus Pius arch Augustus barbarisk Brev Caracalla Cervinka Claudius Commodus Constantinus Crispina denarer denarskatt Diocletianus Domitianus dupondier därav emellertid enstaka funna Faustina funna mynten funnits fynd fyndet fyndort förhållande Galba Gallienus Germanien germanska Gordianus Gordianus III Gottland gravar grupp guldmynt Hadrianus Honorius Janse n:r Janusz Jber Jmfr Julia Domna Jungklaus Justinianus kejsare Kolin kopparmynt libran Lissauer Lucilla Lucius Verus Marcus Aurelius Maximinus Meckl Mommsen Montelius n:r myntet myntfynd Nero Nerva Oberschl omtalas Osnabrück 1886 ovan Philippus Pič Pleyte Plinius Posen Postumus präglade regering republiken Romarriket romerska mynt Sabina sammansättning Schneider Schwandt scripula Sept Septimius Severus sestertier silver silvermynt skatterna med slutmynt skattfynd solidi solidus ströfynd tabell Tacitus terp Theodosius Tiberius Titus Trajanus trakten tvenne uppgift Valentinianus Valentinianus III Valerianus varav Vespasianus vikt Vitellius Vorz väster Wiberg Willers Zeno öster
Populaire passages
Pagina 196 - Mémoires de la Société académique des sciences, arts, belles-lettres, agriculture et industrie de Saint-Quentin.
Pagina 126 - Die leichten Goldschillinge der merowingischen Zeit und das Alter der Lex Salica, Zeitschrift der Savigny-Stiftung für Rechtsgeschichte, German.
Pagina 200 - ... 300- till 500-talet e. Kr. en serie utvandringar ägt rum från sydliga Skandinavien till mellersta och södra Europa, där stora rikedomar stodo att vinna. Genom den folkminskning, som dessa utvandringar förorsakade, försvagades betydligt götarnas motståndskraft. »Skandinavien», yttrar Stjerna, »företer sålunda vid denna tid en bild i miniatyr av Västeuropa vid folkvandringarnas början; söderut rikedomar, hög kultur och svag försvarsförmåga, norrut en obetydlig förbättring...
Pagina 124 - dubbeldenarer» säger: »wenn er plötzlich Doppeldenare zu schlagen begann und das zwar in solcher Masse, dass sie bald den ganzen Geldumlauf beherrschten ,. so wissen wir zwar nicht, was sein zerriittetes Hirn sich dabei gedacht hat > s).
Pagina 279 - Gottland så starkt, att de mynt, vilka efter marcomannerkrigens slut genom förbindelser mellan romare och germaner hamnade hos detta senare folk, icke kunnat förändra sammansättningen av den gottländska myntstocken.
Pagina 9 - Hildebrand beaktar fyndomständigheterna, söker fixera myntens nedläggningstid och på grundval av den bestämma importtiden. Han låter importtid och nedläggningstid sammanfalla. En helt ny metod användes, helt nya synpunkter framläggas.
Pagina 200 - De talrikare och fattigare folkstammarna i norr rycka mot söder och göra sig till herrar över den fåtaligare men rikare sydliga befolkningens område».
Pagina 259 - Emellertid uppskatta de oss närmast boende för handelsförbindelsens skull guld och silver samt godkänna och föredraga särskilt vissa av våra myntsorter, och det är blott i det inre av landet, som innevånarna betjäna sig av den enklare, gammaldags byteshandeln.
Pagina 8 - I metodiskt avseende är den banbrytande. För första gången betonas här, att ingen beviskraft bör tillerkännas andra mynt än skattfyndens slutmynt och i viss mån enstaka funna mynt vid bestämmandet , av myntimportens tid.
Pagina 194 - Egentligen borde det heta: den tid, då de före 474 präglade mynten kommo till Norden, den tid, dä de åren 474 — 491 präglade mynten kommo till Norden etc.»1).