Fynden av romerska mynt i det fria Germanien: studier i romersk och äldre germansk historiaC. W. Lindström, 1926 - 546 pagina's |
Vanuit het boek
Resultaten 1-5 van 57
Pagina 31
... väga respek- tive 6 och 3 scripula och därefter på grundval av dessa mynts vikter beräknat scripulans och librans vikt i vår tids viktsystem . Bättre beställt är det med den andra gruppens mynt , som vi i anslutning till gängse ...
... väga respek- tive 6 och 3 scripula och därefter på grundval av dessa mynts vikter beräknat scripulans och librans vikt i vår tids viktsystem . Bättre beställt är det med den andra gruppens mynt , som vi i anslutning till gängse ...
Pagina 32
... väga 4 scripula utan att från vart och ett av dem en stämplingsskatt har dragits , motsvarande c : a 4 % 1 ) . I ... väga högst olika . Pernice t . ex . känner från Pompeji 203 viktstycken , vilka alla måste vara romerska libravikter ...
... väga 4 scripula utan att från vart och ett av dem en stämplingsskatt har dragits , motsvarande c : a 4 % 1 ) . I ... väga högst olika . Pernice t . ex . känner från Pompeji 203 viktstycken , vilka alla måste vara romerska libravikter ...
Pagina 33
... väga högst olika . Såsom exempel kan anföras , att av de äldsta romerska mynten de s . k . urbana libralassen - det tyngsta kända exemplaret väger c : a 300 gr . , under det att det lättaste väger blott c : a 200 gr . Dif ferensen utgör ...
... väga högst olika . Såsom exempel kan anföras , att av de äldsta romerska mynten de s . k . urbana libralassen - det tyngsta kända exemplaret väger c : a 300 gr . , under det att det lättaste väger blott c : a 200 gr . Dif ferensen utgör ...
Pagina 34
... våga ett uttalande 1 ) . Men med denna möjlighet för ögonen kunna vi , som ovan sagts , icke säga , att likvärdiga mynt väga lika mycket . Det gäller tvärtom att skaffa ett bevis för att så verkligen är fallet här . För att nå detta ...
... våga ett uttalande 1 ) . Men med denna möjlighet för ögonen kunna vi , som ovan sagts , icke säga , att likvärdiga mynt väga lika mycket . Det gäller tvärtom att skaffa ett bevis för att så verkligen är fallet här . För att nå detta ...
Pagina 35
... väga t . ex . samtliga no- minaler i grupp I mer än motsvarande nominaler inom grupp 2 . Samtliga nominaler i grupperna 3-5 väga ungefär lika mycket 1 ) Jmfr . nedan s . 69 . 2 ) Jmfr . s . 36 not 1 , varest utförliga underrättelser om ...
... väga t . ex . samtliga no- minaler i grupp I mer än motsvarande nominaler inom grupp 2 . Samtliga nominaler i grupperna 3-5 väga ungefär lika mycket 1 ) Jmfr . nedan s . 69 . 2 ) Jmfr . s . 36 not 1 , varest utförliga underrättelser om ...
Overige edities - Alles bekijken
Veelvoorkomende woorden en zinsdelen
Aarb Aelius Cæsar Almgren-Nerman Anastasius Antoninus Pius arch Augustus barbarisk Brev Caracalla Cervinka Claudius Commodus Constantinus Crispina denarer denarskatt Diocletianus Domitianus dupondier därav emellertid enstaka funna Faustina funna mynten funnits fynd fyndet fyndort förhållande Galba Gallienus Germanien germanska Gordianus Gordianus III Gottland gravar grupp guldmynt Hadrianus Honorius Janse n:r Janusz Jber Jmfr Julia Domna Jungklaus Justinianus kejsare Kolin kopparmynt libran Lissauer Lucilla Lucius Verus Marcus Aurelius Maximinus Meckl Mommsen Montelius n:r myntet myntfynd Nero Nerva Oberschl omtalas Osnabrück 1886 ovan Philippus Pič Pleyte Plinius Posen Postumus präglade regering republiken Romarriket romerska mynt Sabina sammansättning Schneider Schwandt scripula Sept Septimius Severus sestertier silver silvermynt skatterna med slutmynt skattfynd solidi solidus ströfynd tabell Tacitus terp Theodosius Tiberius Titus Trajanus trakten tvenne uppgift Valentinianus Valentinianus III Valerianus varav Vespasianus vikt Vitellius Vorz väster Wiberg Willers Zeno öster
Populaire passages
Pagina 196 - Mémoires de la Société académique des sciences, arts, belles-lettres, agriculture et industrie de Saint-Quentin.
Pagina 126 - Die leichten Goldschillinge der merowingischen Zeit und das Alter der Lex Salica, Zeitschrift der Savigny-Stiftung für Rechtsgeschichte, German.
Pagina 200 - ... 300- till 500-talet e. Kr. en serie utvandringar ägt rum från sydliga Skandinavien till mellersta och södra Europa, där stora rikedomar stodo att vinna. Genom den folkminskning, som dessa utvandringar förorsakade, försvagades betydligt götarnas motståndskraft. »Skandinavien», yttrar Stjerna, »företer sålunda vid denna tid en bild i miniatyr av Västeuropa vid folkvandringarnas början; söderut rikedomar, hög kultur och svag försvarsförmåga, norrut en obetydlig förbättring...
Pagina 124 - dubbeldenarer» säger: »wenn er plötzlich Doppeldenare zu schlagen begann und das zwar in solcher Masse, dass sie bald den ganzen Geldumlauf beherrschten ,. so wissen wir zwar nicht, was sein zerriittetes Hirn sich dabei gedacht hat > s).
Pagina 279 - Gottland så starkt, att de mynt, vilka efter marcomannerkrigens slut genom förbindelser mellan romare och germaner hamnade hos detta senare folk, icke kunnat förändra sammansättningen av den gottländska myntstocken.
Pagina 9 - Hildebrand beaktar fyndomständigheterna, söker fixera myntens nedläggningstid och på grundval av den bestämma importtiden. Han låter importtid och nedläggningstid sammanfalla. En helt ny metod användes, helt nya synpunkter framläggas.
Pagina 200 - De talrikare och fattigare folkstammarna i norr rycka mot söder och göra sig till herrar över den fåtaligare men rikare sydliga befolkningens område».
Pagina 259 - Emellertid uppskatta de oss närmast boende för handelsförbindelsens skull guld och silver samt godkänna och föredraga särskilt vissa av våra myntsorter, och det är blott i det inre av landet, som innevånarna betjäna sig av den enklare, gammaldags byteshandeln.
Pagina 8 - I metodiskt avseende är den banbrytande. För första gången betonas här, att ingen beviskraft bör tillerkännas andra mynt än skattfyndens slutmynt och i viss mån enstaka funna mynt vid bestämmandet , av myntimportens tid.
Pagina 194 - Egentligen borde det heta: den tid, då de före 474 präglade mynten kommo till Norden, den tid, dä de åren 474 — 491 präglade mynten kommo till Norden etc.»1).